Volontärturism, där resande kombineras med volontärarbete, har blivit otroligt populärt. Många drivs av en önskan att ‘göra gott’ och samtidigt uppleva världen. Men bakom den tilltalande ytan finns en komplex verklighet med många etiska dilemman. Den här artikeln utforskar dessa utmaningar, från ojämlika maktförhållanden till risken för oavsiktlig skada, och presenterar alternativ för ett mer ansvarsfullt engagemang.
Volontärturismens utmaningar och etiska dilemman
En växande industri – med baksidor
Volontärturismen har vuxit till en global miljardindustri. Denna snabba tillväxt har lett till en uppsjö av aktörer, och det är inte alltid de mest seriösa som syns mest. Kritiken mot branschen har ökat, med rapporter om ineffektiva projekt och bristande lokal förankring. Ett vanligt problem är att fokus hamnar på volontärens upplevelse istället för på de verkliga behoven hos lokalbefolkningen. I Uganda, till exempel, har volontärgrupper lämnat efter sig halvfärdiga byggen och material som inte var anpassat till de lokala förhållandena, vilket ifrågasätter den långsiktiga nyttan, något som Learning Service tar upp.
Maktförhållanden och ojämlikhet
En djupare etisk fråga handlar om de underliggande maktrelationerna. Historiskt sett kan volontärturismen kopplas till koloniala tankemönster, något som diskuteras i Journal of Ethics. Även om få volontärer idag skulle erkänna sådana motiv, finns risken att oreflekterat volontärarbete förstärker ojämlika relationer.
‘Vi och dem’-tänkandets fallgropar
Det handlar om risken för ett ‘vi och dem’-tänkande, där volontären ses som den aktiva, hjälpsamma parten och lokalbefolkningen som de passiva mottagarna av hjälp. Detta kan yttra sig genom att volontärer tar på sig uppgifter utan att lyssna på lokala behov eller genom att de presenterar sig själva som ‘räddare’ i sociala medier. Ett sådant förhållningssätt kan oavsiktligt underminera lokalbefolkningens värdighet, vilket Grassroots Volunteering belyser.
När goda intentioner inte räcker
Det är lätt att förföras av tanken på att göra gott, men ibland kan välmenande insatser få oönskade konsekvenser. Ofta beror detta på en förenklad bild av komplexa utmaningar.
Förenklade lösningar och beroendeskapande
Volontärer, ofta utan tillräcklig kunskap om lokala förhållanden, kan tro att de har enkla lösningar på svåra problem. Att exempelvis dela ut kläder och mat kan skapa ett beroende av utländsk hjälp istället för att stötta lokala ekonomier och entreprenörer. Det är alltså viktigt att tänka långsiktigt och inse att hållbara lösningar oftast kräver mer än tillfälliga insatser.
Barnhem – en särskilt känslig fråga
En av de mest diskuterade frågorna inom volontärturism är arbetet på barnhem. Flera barnrättsorganisationer varnar för att detta kan vara direkt skadligt. Barn på barnhem behöver stabilitet och långsiktiga relationer, inte korta besök av ständigt nya volontärer. DN har rapporterat om hur barnhem i värsta fall kan bli en affärsverksamhet.
Barns utsatthet och kommersialisering
Barnhemskollen påpekar att barnhem kan utnyttja barn för att locka volontärer och donationer. Det finns till och med exempel från Haiti och Kambodja, som Reform Travel rapporterar om, där barnhem avsiktligt håller barn i dåliga förhållanden för att väcka starkare känslor hos besökare. Psykologiska studier visar att barn som ständigt möter nya volontärer kan utveckla osunda anknytningsmönster.
Lärandetjänst som ett alternativ
Finns det då bättre sätt att engagera sig? Ja, ett alternativ som lyfts fram är lärandetjänst (en direktöversättning av ‘Learning Service’).
Från ‘göra för’ till ‘lära av’
Istället för att fokusera på att ‘göra för’ handlar lärandetjänst om att ‘lära av’ lokalbefolkningen och stödja befintliga initiativ. Det handlar om ömsesidigt utbyte och respekt för den kunskap som redan finns på plats, vilket Learning Service betonar. Istället för att komma med färdiga lösningar, deltar man i lokala projekt och lär sig av de som bäst känner till utmaningarna och möjligheterna.
Exemplet Insight Global Education
Insight Global Education är ett exempel på en organisation som arbetar utifrån dessa principer. Genom deras program får studenter möjlighet att studera vid lokala universitet och praktisera hos lokala icke-statliga organisationer och sociala företag. Detta ger en djupare förståelse för lokala kontexter och utmaningar, samtidigt som deltagarna bidrar genom att stödja befintliga initiativ.
Vägen till ansvarsfullt volontärarbete
För dig som funderar på att bli volontär är det viktigt att göra ordentlig research. Ställ kritiska frågor till de organisationer du överväger.
Frågor att ställa till volontärorganisationer
Några exempel är: Hur involveras lokalbefolkningen i projekten? Vilken kompetens krävs för att delta? Hur säkerställs projektens långsiktiga hållbarhet? Vilka lokala partners samarbetar organisationen med? Hur ser organisationens ekonomi ut, och hur transparent är den?
Självreflektion och kompetens
Det är också viktigt att fundera över din egen roll och kompetens. Är du verkligen rätt person för uppgiften? Kanske finns det andra sätt att bidra. Att prioritera projekt som drivs av lokala organisationer är ett bra första steg. Välj organisationer som är öppna med sin ekonomi och sitt arbete.
Undvik fallgroparna
Undvik projekt som involverar direkt kontakt med barn på barnhem, speciellt korta besök. Istället för att okritiskt delta i barnhemsturism bör du söka efter mer ansvarsfulla och etiskt hållbara sätt att bidra till barns välbefinnande, exempelvis genom att stödja organisationer som arbetar för familjeåterförening och samhällsbaserade stödinsatser, något som starkt rekommenderas av Barnhemskollen.
Strukturerade program – en tryggare väg
Ett annat sätt att minska riskerna är att välja strukturerade program med tydliga riktlinjer. Europeiska solidaritetskåren (ESK) är ett sådant exempel. Organisationer som vill ta emot volontärer genom ESK måste ha en kvalitetsmärkning, vilket garanterar en viss standard. Projekten inom ESK ska fokusera på lokalsamhällets behov och volontärerna får stöd.
Svenska perspektiv på globalt engagemang
Även i Sverige har synen på volontärturism och globalt engagemang förändrats. Forskning om folkhögskolans transnationella kurser, som Skolporten rapporterar om, visar att man gått från ett fokus på att ‘hjälpa’ till ett större fokus på kursdeltagarnas egen utveckling. Idag finns en ökad medvetenhet om risken att reproducera koloniala maktstrukturer, och många tar aktivt avstånd från begreppet ‘volontärturism’.
Ojämlika representationer på sociala medier
Studier av hur volontärresor framställs på Instagram, som den vid Göteborgs universitet, visar också på en tendens att skapa ojämlika maktrelationer, där volontärernas perspektiv dominerar.
Mot en mer ansvarsfull framtid
Volontärturism är ett område med både möjligheter och risker. Genom att vara medveten om de etiska fallgroparna, ställa kritiska frågor och välja ansvarsfulla alternativ kan vi bidra till att volontärturism blir en positiv kraft. Det handlar om att gå bortom de goda intentionerna och ta ansvar för de faktiska konsekvenserna.
Alternativ till traditionellt volontärarbete
Ibland kan det mest ansvarsfulla vara att avstå från volontärarbete, och istället resa som en medveten turist. Genom att bo på lokalt ägda hotell, handla lokala produkter och stödja lokala företag, som Reform Travel föreslår, kan du bidra till en positiv utveckling utan att riskera att göra skada.
Ömsesidigt lärande och kulturellt utbyte
Kanske är det dags att omdefiniera volontärturism – från att ‘rädda världen’ till att vara en möjlighet till ömsesidigt lärande, kulturellt utbyte och stöd till lokala initiativ. En framtid där välgörenhet och resande förenas på ett etiskt sätt är möjlig, men det kräver medvetenhet, kritiskt tänkande och en vilja att agera ansvarsfullt.
Din roll i en ansvarsfull framtid
Fundera över vad du kan bidra med, och hur du kan göra det på ett sätt som gynnar alla parter – inte bara dig själv. Ta reda på så mycket som möjligt, ställ frågor och var kritisk – det är nyckeln till ett ansvarsfullt engagemang.
