Vad är den främsta faktorn som folk kollar på när de väljer en välgörenhetsorganisation att skänka sina mödosamt förtjänade pengar till?
Vi vet alla att det är en bra sak att stödja dem som har det svårt, eller att främja djur, natur eller medicinsk forskning till exempel, för att förändra världen till något bättre. Enligt Michael Norton (Professor på Harvard Business School) ska det även främja vår egen lycka, och enligt Stephen Post (professor i förebyggande medicin på Stony Brook University) ska det till och med vara bra för hälsan. Så det är verkligen en win-win.
Trots det så är förtroendet för välgörenhetsorganisationer hos allmänheten är relativt sval enligt medieakademin. Även om det tycks ha förbättrats på senare tid så finns det helt klart utrymme för förbättring.
Förtroende har nämligen visat sig vara en av de viktigaste parametrarna när det kommer till att välja en välgörenhetsorganisation, följt av hur bra organisationerna är på att visa hur de använder pengarna de får in, samt om de har ett känt varumärke med gott rykte. De två sistnämnda skulle man kunna säga hänger samman med förtroende.
Det är ju inte så konstigt egentligen. Vi vill ju veta att så mycket som möjligt av det vi ger bort används till det vi vill, och inte går till onödiga kostnader eller höga löner eller liknande.
Det finns organisationer som finns till för att förbättra förtroendet hos välgörenhetsorganisationer. Den ena är ”Svensk Insamlingskontroll”, som granskar svenska organisationer. De ser till att rätt pengar hamnar på rätt plats, genom att ställa krav på bland annat redovisning. Följer man deras anvisningar så kan man bli medlem, och få en kvalitetsstämpel. Den andra organisationen är ”Giva Sverige”. De har också krav på bland annat redovisning, principer, effektmätning, intern kontroll osv. om man vill bli medlem.
För att ställa om och se till att ens redovisning uppfyller de krav som ställs av dessa organisationer kan en interim redovisningschef anställas, då vägen dit kan vara snårig. De kan hjälpa till att ställa om rutiner och processer på ett smidigt sätt.
Så motgiftet till förtroendeproblematiken är alltså transparens. Och det uppnår man genom att redovisa allt man gör på ett så tydligt och korrekt sätt som möjligt. Och på så vis kan vi även göra världen bättre.